sunnydays

Ja vad säger man, Nyårsdagen. Bakismage och huvudverk, och jag har kollat på vänner typ hela dagen. Zappade lite mellan kanalerna och började kolla på "de okända". Det är svårt när det gäller såntdär. Första tanken är att de är ju rent självklart att det inte finns några spöken, vålnader och andar. Det är ju bara sådant vi har lurat i oss själva i jakt efter spänning.

Men sen kan man tänka en gång till och då tänker man öppnare och vidare än förut. Man tänker på hur små vi är. Man tänker på hur liten jorden är i jämförelse med solen, hur långt de är till de närmaste stjärnorna. Man tänker på hur allting skapades. Och om det finns det liv i rymden, på andra planeter. Och varför skulle det inte finnas det?
Sen tänker man på Big bang. Vad var de, vad orsakade den smällen. Om universum utvidgas hela tiden dödssnabbt, hur stort blir det då? Hur stor är oändligheten? Sen tänker man på oss eller sig själv. Och inser att de är fan inte mycket vi förstår. Så varför skulle det inte finnas några spöken och andar eller dimensioner som vi inte känner till..

Vad säger att folk från vår dimension inte skulle kunna fastna i en annan på vägen över till andra sidan.
Och vad fan är andra sidan är? Eller vad som händer efter döden de vet man ju inte, så jah menar why not.

Spöken? ja, visst.

Juste jag såg filmen The Day The Earth Stood Still igår väntandes på bussen, den var fan bra. Gav mig sådana där tankeställare som jag uppskattar att få. Tänka efter lite. Vidga vyerna och se möjligheter i saker och ting.

Jag är fan bara en fjärt i rymden. Glad ändå :)